Kort sagt: Vid mellanmålet kan du ge barnet färdiglagad mat eller förbereda flera alternativ som barnet kan välja mellan. Erfarenheterna från Tom Kerridge, Meera Sodha och Helen Goh visar skillnaden mellan att erbjuda mat, att välja bland färdiga alternativ och att involvera barnet i förberedelserna; det är dock inte en garanterad metod för att förändra matvanor.
- Barnet kan äta en skivad äpple, även om det inte skulle välja frukt själv.
- Att välja själv bland färdiga alternativ är inte samma sak som att laga mat tillsammans.
- Meera Sodha erbjuder ny mat vid sidan av välkänd mat och låter barnen välja tillbehör till falafeln.
- Helen Goh beskriver sönernas olika preferenser när det gäller kyckling och broccoli och döljer inte grönsakerna i maten.
Vid kräsent ätande kan du välja mellan två enkla alternativ: förbereda mellanmålet och servera det, eller förbereda flera rätter inom räckhåll och låta barnet välja bland dem. Erfarenheterna från Tom Kerridge, Meera Sodha och Helen Goh ger konkreta exempel på båda tillvägagångssätten. Vilket som passar din familj beror på hur du vill servera maten – inte på ett löfte om att en metod kommer att förändra barnets matvanor.
Vid mellanmålet kan du ge barnet färdiglagad mat eller förbereda flera alternativ som barnet kan välja mellan. Erfarenheterna från Tom Kerridge, Meera Sodha och Helen Goh visar skillnaden mellan att erbjuda mat, att välja bland färdiga alternativ och att involvera barnet i förberedelserna; det är dock inte en garanterad metod för att förändra matvanor.
Vad kan kräset ätande vid mellanmålet innebära?
Vid mellanmålet behöver barnet inte alltid själv bestämma vad det ska äta. Du kan erbjuda eller servera maten, eller förbereda flera alternativ som barnet kan välja mellan. Tom Kerridge, som säger att selektivitet vid mat är något de flesta barn känner igen, beskriver i en intervju med The Guardian också erfarenheten med sin tioårige son Acey.
När du funderar på mellanmålet är det värt att skilja mellan tre situationer: en vuxen erbjuder barnet mat, barnet väljer bland redan förberedda alternativ, eller barnet deltar i förberedelserna. Det sista alternativet skiljer sig från att själv välja bland ett färdigt mellanmål. Vissa familjer kanske föredrar att föräldrarna förbereder och serverar maten; andra kanske föredrar en plats med flera förberedda alternativ.
Varför kan ett barn äta frukt som det inte själv väljer?
Tom Kerridge säger att hans son Acey inte skulle välja frukt själv, men han äter en skuren äpple när pappan erbjuder honom det. På samma sätt lägger föräldern fram en färdig frukost. Barnet kan alltså acceptera mat som det inte själv skulle ha tagit initiativ till att välja.
Kerridge nämner också smoothies som hans son började göra av fryst mango och ananas med kokos- och komjölk. Det är ett exempel från deras hem, inte ett förslag som måste överföras till varje barn. Vid mellanmålet kan föräldern helt enkelt erbjuda en färdig portion; att barnet själv väljer bland tillgängliga alternativ är en annan väg.
Denna erfarenhet kan påminna föräldern om att barnet inte alltid behöver be om mat själv. Det säger dock inte att varje barn accepterar den erbjudna maten eller att det förändrar barnets matval.
Är självständigt matval samma sak som gemensam matlagning?
Nej. Vid självständigt val bestämmer barnet mellan rätter som en vuxen redan har förberett. Vid gemensam matlagning deltar barnet i hur maten blir till. Tom Kerridge observerar utifrån egen erfarenhet att hans son med större sannolikhet äter mat som han har varit delaktig i att skapa.
Som exempel nämner han att trä paprika på kebabspett eller att bygga sin egen pizza. Det är delaktighet i förberedelsen, inte val av färdigt mellanmål. Om du bara vill att barnet ska välja bland färdiga alternativ, är gemensam matlagning inte nödvändig för det.
Kerridge beskriver också helggrillningen där familjen ställer maten mitt på bordet och alla tar för sig själva. Hans son hoppar över salladen, men doppar bröd i olivolja. På ett sådant bord finns fler alternativ, men barnet behöver fortfarande inte äta allt som är förberett. Även vid mellanmålet kan du välja om du serverar alternativen på bordet eller ger dem själv.
Hur man erbjuder ny mat vid sidan av välkänd mat?
Meera Sodha beskriver sina döttrars olika erfarenheter. Hennes äldre dotter Arya åt fram till ungefär sex års ålder huvudsakligen mat som Sodha beskriver som "beige". Den yngre Yogi grät ibland inför ny mat. Sodha brukar därför ha en välkänd rätt till hands, till exempel äggröra eller bröd med ost, och serverar den nya maten bredvid.
Vid falafel kan hennes barn bygga ihop sin egen portion av olika tillbehör. Sodha nämner gurkor, cocktailtomater, riven morot, hummus, kål eller mango chutney. Barnet väljer då vad det vill lägga till maten. Detta exempel visar hur ett val bland erbjudna alternativ kan se ut – inte en skyldighet att laga mat tillsammans.
Sodha pratar också om att gradvis tillsätta kryddor. Barn kan uppfatta smaker intensivare än vuxna; spiskummin eller kimchi kan kännas starka för dem. Hennes erfarenhet påminner därför om att en välkänd rätt kan finnas kvar på bordet även när föräldern erbjuder något nytt.
Sodha påpekar samtidigt att att kalla ett barn för kräset kan påverka hur barnet ser på sig själv. En smak som en vuxen uppfattar som mild kan ett barn uppfatta annorlunda. Det är hennes syn, inte en gemensam ståndpunkt för alla tre kockar.
Varför kan barn uppleva smaker och konsistenser olika?
Helen Goh beskriver att hennes söner har olika preferenser när det gäller både kyckling och broccoli. En gillar broccoli krispig, den andra mjukare, kokt lite längre. Även vid samma rätt kan alltså smak eller konsistens vara avgörande.
Goh föredrar att inte dölja grönsaker i maten. Hon berättar för sönerna vad rätten innehåller, eftersom hon inte vill att det ska bli ett trick. Detta förhållningssätt är hennes personliga val. Det betyder inte att varje familj måste servera mat på samma sätt.
När ett barn vägrar mat visar Gohs exempel att dess reaktion inte behöver vara densamma som ett syskons. När du bestämmer om mellanmål kan du därför överväga inte bara vad du erbjuder, utan också om den tillagade formen av maten passar barnet. Av dessa familjeerfarenheter kan man dock inte dra en universell regel för alla barn.
Mellanmål inom räckhåll eller från föräldern: vad passar dig?
Till mellanmålet kan du förbereda flera alternativ som barnet väljer bland, eller så väljer du och serverar maten själv. Kerridges erfarenheter visar att ett barn kan äta ett erbjudet äpple, även om det inte skulle ha valt frukten själv. Sodha beskriver i sin tur sin egen portion av olika tillbehör, och Goh påminner om att barn kan ha olika preferenser när det gäller smak eller konsistens.
Om du överväger en plats för mellanmålet kan den tillgängliga ytan i köket vara ett praktiskt alternativ att fundera över, inte ett nödvändigt villkor. Att barnet väljer själv betyder inte att det måste förbereda maten. Du kan lika gärna fortsätta med att du förbereder och serverar portionen.
Det viktigaste beslutet är enkelt: vill du erbjuda barnet ett val bland det som är förberett, eller väljer du och serverar maten själv? Kockarnas familjeexempel visar mer än ett sätt att servera, inte en garanterad metod för att eliminera kräsenhet.
Vanliga frågor om kräset ätande
Ska jag servera mellanmålet till ett kräset barn eller låta det välja?
Du kan välja vilket tillvägagångssätt som helst beroende på vad som passar din familj. Tom Kerridge beskriver att hans son äter skivat äpple när pappan erbjuder det, även om han inte skulle ha valt frukten själv. Ett annat alternativ är att förbereda flera rätter och låta barnet välja bland dem.
Hur erbjuder man ny mat vid sidan av välkänd mat?
Meera Sodha serverar ny mat tillsammans med ett välkänt alternativ och nämner äggröra eller bröd med ost som exempel på reserv. Vid falafel erbjuder hon barnen olika tillbehör som de kan komponera sin egen portion av. Det handlar om hennes familjs erfarenheter, inte en garanterad metod.
Är val bland förberedda alternativ samma sak som gemensam matlagning?
Nej. Vid val bestämmer barnet mellan redan förberedda alternativ. Vid gemensam matlagning deltar barnet i maten, till exempel genom att komponera sin egen pizza eller trä paprikabitarna på kebabspettet, som Tom Kerridge beskriver.
Nyckelinsikter
- Barnet kan äta skivat äpple, även om det inte skulle ha valt frukten själv.
- Att välja själv bland förberedda alternativ är inte samma sak som gemensam matlagning.
- Meera Sodha erbjuder ny mat vid sidan av välkänd mat och låter barnen välja tillbehör vid falafel.
- Helen Goh beskriver sönernas olika preferenser när det gäller kyckling och broccoli och döljer inte grönsaker i maten.
Praktiska tips
- Överväg om det passar dig att servera mellanmålet eller att förbereda flera alternativ att välja mellan.
- Om du erbjuder ny mat visar Meera Sodhas exempel på möjligheten att även lämna ett känt alternativ på bordet.
- Vid självständigt val, skilj beslutet mellan färdiga alternativ från gemensam matlagning.
- Se tillgänglig plats för mellanmål som en praktisk möjlighet att överväga, inte som ett nödvändigt villkor.
